Jobb, jobb, jobb..

Jag SPYR på detta ord snart!
Jag önskar att det vore som när mamma & pappa var unga, att man i princip kunde välja och vraka bland jobben. Man kunde hoppa av skolan för att få en fast anställning.
  Jag ska egentligen inte klaga, jag har jobbat hela tiden i princip sen jag tog studenten. Men det är alltid detsamma - vikariat, jobb för ett tag. man förstår nog inte riktigt hur jobbigt det är om man inte varit där.. När man börjar känna sig hemma på ett ställe, trivas, är omtyckt då är det dags att rycka upp de rötterna för att sluta. Känslan av att man sviker... Barnen som frågar efter en och undrar varför man inte längre kommer dit. Den där känslan av att aldrig riktigt veta... Att inte kunna planera in något för man vet inte om man har pengar eller jobb...

Det är ännu svårare när man inte vet själv vad man vill. Jag har ingen aning om vad jag vill göra i framtiden, vad jag vill jobba med. Hur tar man reda på sånt? Jag vet fortfarande lika lite som när jag skulle söka en gymnasie utbildning. Hur ska man kunna veta vad man vill göra i framtiden när man är 15 år? Jag vet fortfarande lika lite fast jag är 21...

Jag behöver hjälp! Jag är trött på det här! Trött på hur mycket det styr över mitt liv! Trött på att det ska vara det enda jag tänker på! Trött på att aldrig kunna göra något roligt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback